ristarinsinamärken

av Tone Hødnebø (H Press, 2004)


En vacker liten bok om poesi och skrivande; om det som sker mellan vakenhet och dröm, att samtidigt vara innanför och utanför, om närhet och avstånd, det egna och det främmande, om lust och motstånd och tvivel, om att vara i denna dubbelhet; om skam och ånger, om att inte skämmas för det man tänker, skriva för att överraska sig själv; om opålitligheten i språket som en tillgång, om att skriva för att minnas, att glömma det man minns, att komma närmare ögonblicket; om att skapa ordning i kaos, lita på hjärtat, att klara sig utan gudarna men inte utan förälskelsen, utan den är det omöjligt att skriva, den är verklig, en möjlighet; om flyktigheten i en blick, ett handslag...

"...og jeg spør igjen: Hvorfor skriver du? Jeg skriver for å finne det punktet som skal romma alle punkter, min løgn, min fortvilelse og skam, for å se meg selv i det fremmede, i oppramsingen av det uendelige"


--------

Tone Hødnebø debuterade 1989 med diktsamligen Larm (Gyldendal Forlag) och har sedan dess givit ut tre diktsamlingar och en essäbok om Emily Dickinson, Emily Dickinson: Skitne lille hjerte.


Här några dikter från Mørkt kvadrat (Aventura, 1994):



Himmelen er et kraftverk
som durer hele døgnet egjennom,
himmelen konstruerer et system
som fanger opp hver minste bevegelse
fra blader, insekter og mennesker
En industri ekspanderer, decennium
etter decennium, kopierer seg selv






Sangsvanene innsydd i søvn
og hele verden skal bo inne i deg
en by med bygninger, møllehjul, traer og mennesker
Du hører jubelen fra alle
som eter seg inn i deg
Du blør i et majestetiskt mørke,
men århundret lysner
og du blir demokratisk igjen,
sover på en flat seng,
ringer i telefonen,
blir myrdet, kjørt bort, dumpet
i sjøen







Et område trer fram
som klang, tale
et optimistisk areale
konstruert etter en lemfeldig hukommelse;
luft, lys, grønne felt
skraveres inn i terrenget
registrerer at du er her