ristarinsinamärken

L´Avventura (Michelangelo Antonioni)




(på TV just nu: Jean-Luc Godards Leve kärleken)

Vad ni än gör, missa nu inte Final Fantasy (Owen Pallett) på Popaganda-festivalen torsdag kväll! Lyssnar just nu på nya albumet He Poos Clouds. Tänk er de vackraste popsånger, lite knasigt experimentellt, ofta storslaget, och en mjuk "mespoppig" röst (Hidden Cameras, Belle & Sebastian, Arcade Fire är några av de omedelbara referenserna). Allt inbäddat i stråkar, stråkar, stråkar och piano; en symfoniorkester - eller kanske mer av ett kammarorkester-sound - som spelar pop (folkpop), det låter fantastiskt! För min del är det kärlek vid första genomlyssningen. På Popaganda tror jag han kommer uppträda ensam med endast violin. Ser jag fram emot!


Owen Pallett (Final Fantasy)

Nobody who listens to it will ever again entertain thoughts of suicide.


http://www.tomlab.com/


------

Och nu har musik- och poesiprojektet äntligen tagit sin början, igår kväll träffades jag, J och M i M:s studio; vi har börjat spela in, ett första försök: min text, röst, ljud, diverse instrument; lek experiment, testa testa; lagt ljud och text ovanpå varandra, mixat redigerat ändrat, och det är så spännande, glad, det funkar, vi funkar ihop; dessutom låter resultatet redan fantastiskt... och bättre kommer det bli!

Wrap your troubles in dreams
Send them all away
Put them in a bottle and
Across the seas they'll stay

Speak not of misfortunes
Speak not of your woes
Just steal yourself a holiday
Crouching by the door

Ride and sway to music's pain
Searing with the sides
Caress it with a lover's touch
For it shall be your bride

Wrap your troubles in dreams
Send them all away
Put them in a bottle
And across the seas they'll stay

(...)


Idag är det min födelsedag; idag ska jag slå in allt som är tråkigt och ledsamt i vackra paket, och skicka iväg dem. And across the seas they'll stay...

A:

Och jag vill leka kurragömma och ge dig mina kläder
och säga till dig att jag gillar dina skor och sitta i
trappan när du tar dig ett bad och massera din nacke
och kyssa dina fötter och hålla din hand och gå och äta
en bit och inte ha något emot att du äter upp min mat
och träffa dig på Rudy´s och prata om vad som hänt
under dagen och skriva ut dina brev på maskin och bära
dina kartonger och skratta åt din paranoja och ge dig
kassetter som du inte lyssnar på och se bra filmer och se
usla filmer och klaga på radioprogrammen och ta kort
på dig när du sover och gå upp tidigt för att köpa kaffe
och bagels och wienerbröd åt dig och gå till Florent och
dricka kaffe vid midnatt och låta dig ta mina cigaretter
och aldrig kunna hitta någon tändsticka och berätta för
dig om teveprogrammet jag såg igår kväll och ta dig till
ögonkliniken och inte skratta åt dina skämt och vilja ha
dig på morgonen men ändå låta dig sova en stund och
kyssa din rygg och smeka din hud och berätta för dig
hur mycket jag älskar ditt hår dina ögon dina läppar din
nacke dina bröst din röv din
och sitta i trappan och röka tills din granne kommer
hem och sitta i trappan och röka tills du kommer hem
och oroa mig när du är sen och bli imponerad när du är
tidig och ge dig solrosor och gå på din fest och dansa
mig sanslös och vara ledsen när jag har fel och lycklig
när du förlåter mig och titta på dina fotografier och
önska att jag alltid hade känt dig och höra din röst i
mitt öra och känna din hud mot min hud och bli rädd
när du är arg och ditt öga blivit rött och det andra  ögat
blått och ditt hår åt vänster och ditt ansikte orientaliskt
och säga till dig att du är underbar och krama dig när
du är orolig och hålla om dig när du mår dåligt och vilja
ha dig när jag känner din lukt och förolämpa dig när jag
rör vid dig och gny och gnälla när jag är hos dig och
gnälla och gny när jag inte är det och söla över dina
bröst och omsluta dig om natten och frysa när du tar
filten och svettas när du inte gör det och smälta när du
ler och lösas upp när du skrattar och inte fatta varför du
tycker att jag är avvisande mot dig när jag inte är
avvisande mot dig och undra hur du kan tro att jag
nånsin skulle kunna avvisa dig och undra vem du är
men acceptera dig i alla fall och berätta för dig om
vallpojken som förtrollades av ett skogsrå och som flög
över havet för att han älskade dig och skriva dikter till
dig och undra varför du inte tror mig och ha en känsla
som är så djup att jag inte kan sätta ord på den och vilja
köpa dig en kattunge som jag skulle bli svartsjuk på för
att den skulle få mer uppmärksamhet än jag och hålla
kvar dig i sängen när du måste gå och gråta som ett barn
när du till slut gör det och utrota kackerlackorna och
köpa presenter till dig som du inte vill ha och lämna
tillbaka dem igen och fråga om du vill gifta dig med mig
och du säger nej ännu en gång men fortsätter fråga för att
även om du tror att jag inte menar det så gör jag det har
alltid gjort det sen allra första gången jag frågade dig
och vandra genom stan och tycka att den är tom utan
dig och vilja ha det du vill ha och tycka att jag håller på
att förlora mig själv men veta att jag är trygg hos dig och
berätta för dig om mina sämsta sidor och försöka ge dig
det bästa jag har av mig för du förtjänar ingenting
mindre och svara på dina frågor när jag helst inte skulle
vilja och berätta sanningen för dig när jag verkligen inte
vill det och försöka vara ärlig för att jag vet att du
föredrar det och tro att allt är slut men hålla mig kvar i
bara tio minuter till innan du kastar ut mig ur ditt liv
och glömmer vem jag är och försöka komma dig
närmare för att det är vackert att lära känna dig och väl
värt ansträngningen och tala till dig på dålig tyska och
ännu värre hebreiska och älska med dig klockan tre på
morgonen och på något sätt på något sätt på något sätt
på något sätt förmedla någonting av den överväldigande
odödliga oemotståndliga kompromisslösa alltom-
slutande alltberikande sinnesutvidgande ständigt
pågående aldrig upphörande kärlek som jag känner för
dig.



Sarah Kane; ur Törst. Samlade pjäser, Teatertidningen, 2004



-------------

Delar av just detta parti i Sarah Kanes pjäs lästes högt för mig tidigare idag. Sen dess vill jag bara låta mig omslutas, läsa det om och om igen, vara i texten. Och drömma om att någon någongång. Kanske, kanske kommer tänka känna säga allt detta till mig. Eller att jag. Passar bra en dag som den här - bakis, lite avtrubbad men skör...

Foto: Björn Green

Jag vet inte riktigt varför jag gillar den här bilden så mycket, har förmodligen med trädet i bakgrunden att göra (har en viss svaghet för träd, i alla dess skepnader, oavsett årstid). Bilden togs inför publiceringen av min senaste bok, någongång under hösten-vintern 2004. Men nu är det iallafall dags att förnya sig och byta ut den här bilden mot en annan (bildrutan uppe till höger) - får bli denna istället (se nedan): det är nog ett av de "somrigaste" korten på mig någonsin. Och även om det är fyra år gammalt får det hänga med lite till! Dessutom passar det perfekt nu inför sommaren och värmen och solen (som förhoppningsvis snart kommer tillbaka, nu får det sluta vara så här kallt!) Fast helst skulle jag nog vilja använda fotot i mitt pass (vilket hör till ovanligheterna, passfoton brukar alltid bli värst), där lyckas jag se ut som en riktigt cool, och "vacker" dessutom, medlem i Badermeinhof-ligan, ha-ha-ha, en 2000-talets Ulrike Meinhof... "Ser man ut sådär bara måste man ju vara med i typ Badermeinhof-ligan", som J sa när han såg bilden!

 JUBELDJURETS STRÖVANDE KIND
- en poesihappening - 15 författare framför en kollektivtext av

Farnaz Arbabi, Åsa Arketeg, Malin Backström, Elnaz Baghlanian, Elisabeth Berchtold, Aase Berg, Nina Björk, Aylin Boynukisa, Sofia Broomé, Clara Diesen, Britt Edwall, Monika Fagerholm, Christine Falkenland, Maya Hald, Anna Hallberg, Hanna Hallgren, Ann Hallström, Sara Hallström, Cecilia Hansson, Gertrud Hellbrand, Birgitta Holm, Pamela Jaskoviak, Anna Johanson, Anna Jörgensdotter, Lo Kauppi, Sofia Klittmark, Maria Küchen, Kate Larson, Cecilia Lindemalm, Malin Lindroth, Emma Lundenmark, Marie Lundquist, Eva Massiri, Susanne Mobacker, Coco Moodysson, Cilla Naumann, Malin Nord, Eva Kristina Olsson, Titti Persson, Karolina Ramqvist, Ulrika Revenäs Strollo, Eva Ribich, Kerstin Strandberg, Sara Stridsberg, Gun-Britt Sundström, Sofia Tolis, Astrid Trotzig, Jenny Tunedal, Sara Villius, Pauline Wolff, Nina Wähä, Maria Zennström, Linda Örtenblad och Marit Östberg. 


På teater Tribunalen torsdag den 18 maj kl. 18, Hornsgatan 92, T-bana Zinkensdamm. Fritt inträde.


SKAM säger Titta på himlen rå om henne, blås såpbubblor över henne, låt henne mörkna


------

Efteråt spelas Peter Handkes pjäs Publikförolämpning. Biljetten kostar 100 kr.




Kollektivtexten är tidigare publicerad i Lyrikvännen #5 SKAM /2005.


UPPDATERING: ... och ja, jag är en av dem som ska läsa! Vi kommer vara utklädda/uppklädda dessutom, så kom dit! Missa inte!

Wrap your Troubles in Dreams (Nico)

TOBY TAKE A BOW

i've never seen you so awful
i found you at the bottom of a russian novel
gold medal & a crown
a cardigan & a frown
so maladjusted & clever
the greatest smith's fan ever
your picture's in the paper
& the caption shouts
there is a boy that never goes out
that same song on repeat
you haven't left the house in weeks
you won't even come out for dinner
toby grace world record winner
i guess you thought it would make you feel better somehow
but heaven knows you're miserable now
heaven knows you're miserable now
heaven knows you're miserable now
so toby take a bow

(...) våren är annars tung, fryser (efter ett sommarvarmt wien känns det som att komma tillbaka till vintern igen), är allergisk och så vansinnigt trött, vill bara sova, sova. för att inte tala om kärleken, jag förstår nästan ingenting längre… vårkänslor, vårpirr, förälskelse - pyttsan

2006-05-02


Josephine Foster ska spela på Accelerator! Hon å Vashti på samma festival, kan man bara inte missa!

2006-05-03


(...) Bra här, glad. Lättad. Känns skönt veta var man har sig själv å andras känslor igen.(...) Att förstå (...)Det är vår å varmt. Livet går vidare... Ser fram emot ditt besök (...)

Heja (...)! Kör hårt, jag behöver höra...(...)

Ja vi e bäst! Å värda det bästa! (...)

Ja så e det nog :-) nä, tacka vet jag konsten. (...)

2006-05-04

... med textiltryck av Julie Verhoeven.

Ingen døde, ingen forlot meg, jeg bare var, og det var ikke nok.
Og nå endrer alt seg, før jeg får gjort noe med det. Over hele ver-
den er vaeret uforutsigbart, folk blir urolige, uberegnelige, ja, jeg
kan ikke regne med noe som helst, fra noen av dem som kunne
ha passet for meg. (...)

 - Kristine Naess, ur Vanlig (H Press Imperativ 5, 2005)




Illustration: Julie Verhoeven

och hästarna skriver du hästarna jag tänker på sommaren hagarna de surrande flugorna i fönstren de
varma handflatorna kropparna de tunga hovarna och öronen som rör sig jag rör mig simmar ut i vattnet
alltid mörkt insjövatten och fiskarna som biter mig i tårna och puss och kram skriver du i brevet puss och
kram ha det bra vi ses ta hand om dig kram din vän amie hur är det jag mår bra men det är tyngre nu att
släpa på alla kassar gå längs kanterna vid perronger kajer broräcken hustak jag får svindel och tappar
hela tiden balansen jag saknar dig  hur mår du hur är det i öknen vad tänker du på saknar du något hör av
dig till mig innan allt går sönder lampor fönster speglar jag ligger i sängen ute är det minus tio grader jag
behöver mer ljus jag ser inte handen framför mig det är bara svarta skogar svart vatten svart svart allting är
som rymden här




ryggen värker hela tiden huvudet axlarna och ögon ögon i väggarna taken jag viskar tystare tystare jag
längtar jag river isär och därinne i mörkret står en man och en kvinna jag talar om dem jag rör mig in och ut
ur dem hur honung och mandel och törst hur blommor och rivsår och törst hur oron lägger sig ner och i
gräset senare och i gräset sedan jag väntar och du tar jag hatar och du tar och du går in bland skuggorna
träden viskar tätt tätt du står så nära vi står så nära så långt ifrån jag slår dig över fingrarna du slår mig över
fingrarna du slår mig över ryggen axlarna låren stora stjärnbilder när vi dricker varm mjölk ur glas och slår
sönder glas skär i trä väggar hud och vi slår och slår vi vet inte vad vi gör det brinner ett hårt ljus i oss en
annan konstruktion
 
antecknar

rymd

tills glaset är fyllt av siffror

rymd




och bilderna de spruckna kärlen händerna hästarna det rinner svart bläck svart tjära bensin olja det rinner
det blänker det svider det bränner det här är en natt nätter dagar månader år en brist ett slags väntan i
evighet amen




(Dikten är tidigare publicerad i Lyrikvännen nr 2/2005)

vart lite hastigt igår,
men tack för några
fantastiskt trevliga
och roliga dagar!


hemkommen från wien igen, i fredags eftermiddag. och så full av intryck, trött, sliten, men glad. blev en fin resa. vi umgicks och festade, varje kväll, upplevde wien, såg delar av det litterära wien, muséer, arkitektur, kaféer. och det var sommarvärme. och ja, vi bodde tillsammans, i tre lägenheter, ömsom trötta på varann, ömsom skrattade och babblade och tyckte om varann...


vakker tur med vakre mennesker.

hjemkomstfølelsen er

sliten men fattet. fattet men skjør.

jag vill hem till människorna.


och jag kom hem från wien. och jag fick ett meddelande. allt känns väldigt konstigt nu, nåt konstigt har hänt


: nåt konstigt har hänt, i mitt liv just nu, oväntat, jag är kär, vet inte vad som händer, vad jag ska säga, hade verkligen inte räknat med nåt sånt här, nu, det är ganska rörigt, men en underbar person, jag får berätta, ja, vid ett senare tillfälle, berätta...


detta plötsliga -


livet är grymt (smärtsamt vackert överraskande)

ja, föränderligt, föränderligt


när man minst anar det. händer det

ekar i mitt huvud (slutsats): men jag har vunnit en vänskap, vunnit, vunnit... glad!