Poesipremiär: Ett Lysande Namn
En ny tidskrift på nätet tillägnad poesin - läs premiärnumret av Ett lysande namn; vacker layout och fantastiska illustrationer av Viktor Johansson (som också är redaktör för tidskriften).
Ur redaktörens inledning:
(...)
Öppningar är viktiga, förklaringar innestänger. För att greppa saker måste jag diskutera dom med andra, stöta och blöta ett klädesplagg rent och användbart, något som växer då det läggs i blöt. Förstå myriader av sätt att använda språk, det är ett sätt att blir fri. Därför gör jag med andra briljanta skribenter en tidskrift, där inga stängda dörrar ska gå mellan språklägren.
Jag tänker på broderier, när jag såg deras avigsida så såg jag något mer med rätsidan, något om att komma en människa inpå skinnet, under skinnet, det skyddande höljet, inuti kroppen finns många förklaringar, inuti dikten.
En cyborg är vacker, för människans uppbyggnad och funktioner (cyborgens ritning, konstruktion) syns så tydligt och sammankopplat, allting i en obruten kedja, men samtidigt isolerat. Skönheten i ett handgjort skenben, strålben, skissen när den inte vuxit över med hud, cyborgen blir samtidigt självklar och ofattbar. Kan hjärnan någonsin förstå sig själv, kan dikten, utan att oskadliggöras?
Detta måste göras något av: Det blir ett nätbroderi, där varje dikt eller diktsvit ackompanjeras av en INGÅNG och en ÖPPNING. Döper monstret till ”Ett lysande namn”, för att jag vill att saker och ting ska genomlysas, saker ska synas igenom, fingerfärdiga fingrar som inte sopar undan alla spår efter sig, utan lämnar sina fingeravtryck över kartan, ristar in sina märken.
Therese Bohman efterlyser den livsavgörande jävla läsningen & får ett svar av ljus. Johanna Ljunggren skriver autoskrift om utsikten genom ögonfärgen & Rickard Karlberg lyssnar i tystnaden med stämgaffel och nystar upp det rafflande mysteriet om vem som satte dit lyriken. Viktor Johansson skriver om hanteringen av ett radioaktivt ämne; hantering av tankar på döden & Jakob Simonson passar en autonom poetik. Ulrika Revenäs Strollo skriver brinnande kärleksbrev & Jonas Brun rinnande. Clara Dackenberg skriver om vitor och pärlspont & Amaril googlar sig sömnlös till följd. Aase Berg skriver om barndöd och klumpar av heffa & Clara svarar med att gå till bottnen av skrämselvattnet med frågorna.
Illustration: Viktor Johansson
Här är en direktlänk till mitt och Jonas bidrag: min dikt "och hästarna skriver du hästarna" - med en öppning (av Jonas Brun) och en ingång (av mig) till dikten... Tack än en gång Jonas för ditt fina bidrag!
Kommentarer
Postat av: Helena
Hej Ulrika!
Jag kommer till Stockholm imorgon fredag men har den dåliga smaken att arbeta på söndag. Typiskt. Men sedan blir jag hemma ett bra tag. Så vi ses. Kram.
Postat av: clara
fin tidskrift, och hästarna-texten är underbar. skulle själv gärna skriva nåt för ett lysande namn. Vi ses söndag. vädret kommer bli fint.
livet är en karusell.
Postat av: Sara
Ulrika, vilka vackra dikter. Jag tycker verkligen om det du skriver - jag, poesiovännen... Uppdaterat mig litet på din blogg, hemkommen från en vecka på Öland och sen tio dagar i Frankrike, men hur kan det vara så kort tid, känns som månader, år, ett helt liv vänt överända... Ses snart! Kram. S
Trackback