ristarinsinamärken

I sista stund upptäcker jag att Jana Hunter spelar på Södra Teatern, det är torsdagkväll, endast ett fåtal människor har hittat dit och konserten är flyttad till Sodra Bar istället. När Marissa Nadler äntrar scenen och börjar spela infinner sig genast en andlös uppmärksamhet, ett stilla rum att vistas i; det är två fantastiskt fina artister som uppträder, den charmigt blyga, väna Marissa och den otroligt coolt, nonchalant grabbiga Jana; de är på sätt och vis varandras motsatser men lyckas så väl med att kompletterar varandra: det vackra, högstämda och mytiska hos Marissas mörka folk (som omedelbart för tankarna till Vashti Bunyans Lookaftering, både rösten och ljudlandskapet; andra för mig omedelbara referenser är Emmylou Harris och Kate & Anna MacGarrigle) i kontrast mot Janas rockigare, spretigare (när hon spelar en cover av en Beck-låt tänker jag genast att, ja, hennes musik, eller snarare framtoningen, påminner lite om Becks akustiska, folkrock-album, den som han gjorde någon gång precis efter Mellow Gold); det akustiska mot det elektriska; det mer traditionella mot det mer experimentella...

Publiken klappar och ropar "da capo", och Jana gör ett extranummer; och jag säger bara, synd ni inte var där. För kanske är det här en av de bästa konserterna på länge, i all sin anspråkslöshet; den där fina och unika stämningen som uppstod, är inte ofta det sker men när det gör det går det inte att glömma...

Så numera går, förutom Jana Hunters Blank Unstaring Heirs of Doom, även Marissa Nadlers album The Saga of Mayflower May på repeat här hemma, lyssna och njut:


Under an Old Umbrella - Marissa Nadler

Lily, Henry and the Willow Trees - Marissa Nadler

Old Love Hunts me in the Morning - Marissa Nadler


Lyssna på Jana Hunter.