Film: Hiroshima, mon amour
av Alain Resnais/Marguerite Duras
Vad om denna? Upprepningar, upprepningar! "Jag har sett allt i Hiroshima","Du har ingenting sett i Hiroshima", "Jag har sett allt i Hiroshima, jag har sett..." Den suggestiva inledningen, som i orginalmanuset egentligen skulle ha börjat med en atombombssvamp som parallell till mannens utlösning (en fräck men inte helt oväntad överklyvning) – eller för all del som parallell till slutet på Doctor Strangelove, med musiken "We'll meet again, don't know when..."
ja, den är helt fantastisk, älskar de där upprepningarna. den här filmen och de andra två ovan nämnda kan kan jag se om och om igen (apropå upprepningar...) + de tre jag nämnde tidigare (kärlek 65, manhattan och nattvardsgästerna). kom också på att de allihop är svartvita!
spännande det där med orginalmanuset och atombomben, visste jag inte...
du, ska vi se den, eller någon av de andra, tillsammans nångång? har du regionsfri dvd-spelare (köpte filmen i usa)? så kan vi se den hos dig, eller du kanske har filmen?!
Absolut! Jag tror jag har filmen fast på rasslig vhs, ta med dig filmen och en flarra och låtom oss upprepa oss!!!
jaaaa, va´kul! vi hörs! typ ja, det får bli näst nästa helg, har alvin från fredag...