Kärlek= glömska och längtan
Vi hör ihop. Ihop hör vi
varandra och ihop ska vi höra
musik och icke-musik och för alltid. Ska vi
vässa våra öron och passa bättre ihop. Och fingrarna
minnena och hjärtana och tredimensionaliteten.
Precisionen är förbluffande.
För att kärleken är något av det mest inexakta man kan tänka sig. I motsats till
rådhusklockorna som är mycket exakta. Kärleken är inexakt på ett mycket exakt
sätt. Alltså kärleken till den exakta - apropå Gud och Jesus; det är därför det
är lättast att älska alla, för det är lika inexakt som kärleken själv. Å andra sidan
vållar det vissa problem att älska för många. För liksom den inexakta kärleken till
den exakta är något som finns - finns också var och ens önskan om den inexakta
kärleken riktad just till en själv och inte till någon annan. Om jag är en man med
en åsna och en son, även om jag varken har åsna eller son, kan jag inte glädja
alla. Långsamt förstår jag att det är ett fåtal jag inte har svikit, så ja, förlåt. Förlåt,
verkligen, och hälsa åsnan.
Jag är skyldig, sa jag.
Och orden
mognade
och föll ner. Inte för att
det gör någon skillnad: Jag är
fortfarande skyldig, säger jag
och faller ner, medan träden står
och faller med betydelsen.
Och så var det glömskan. Om man mindes allt skulle kärleken inte bara vara
omöjlig, utan också onödig. För utan glömskan finns det ingen anledning att
upprepa sig, och utan upprepningen finns inget djup, och utan djup finns ingen
kärlek. Vad som händer om man bygger ihop tomheterna?
Fortsätt glömma, men kom ihåg att
först när du är fylld av glömska
lär du dig att älska. Vattnet
föll och föll, det föll i dans.
Dessutom sitter glömska och längtan i var sin ände av en slöja man bundit runt
fingret för att minnas. De hänger samman eftersom glömskan producerar den
exakta inexakthet som krävs för att längtan ska längta.
*
När glömskan
likt alltför många silverbubblor,
någonstans mellan upp och ner
först uppfinner tiden:
Vi har varit ifrån varandra
en längre tid. Du måste se mig igen
för du har glömt mina ögon.
*
PS. Påminnelsen. Det är nödvändigt att glömma den älskade för att åter kunna bli
påmind. Påminnelsemekaniken förbinder den älskande med resten av världen,
när hon blir representant för den älskade. Vi känner alla igen det: Åh den där
fågeln har säkert flugit över min älskades huvud, det är därför den är så vacker.
*
Och så vidare.
Ursula Andkjaer Olsen; ur diktsamlingen Lulus sånger och tal ( Rámus, 2006; översättn. från danskan Marie Pettersson. Första utgåvan Arena, 2000)
'
Musik:
Saint Etienne Good Humor (1998)
M83 Before the Dawn Heels Us (2004)
varandra och ihop ska vi höra
musik och icke-musik och för alltid. Ska vi
vässa våra öron och passa bättre ihop. Och fingrarna
minnena och hjärtana och tredimensionaliteten.
Precisionen är förbluffande.
För att kärleken är något av det mest inexakta man kan tänka sig. I motsats till
rådhusklockorna som är mycket exakta. Kärleken är inexakt på ett mycket exakt
sätt. Alltså kärleken till den exakta - apropå Gud och Jesus; det är därför det
är lättast att älska alla, för det är lika inexakt som kärleken själv. Å andra sidan
vållar det vissa problem att älska för många. För liksom den inexakta kärleken till
den exakta är något som finns - finns också var och ens önskan om den inexakta
kärleken riktad just till en själv och inte till någon annan. Om jag är en man med
en åsna och en son, även om jag varken har åsna eller son, kan jag inte glädja
alla. Långsamt förstår jag att det är ett fåtal jag inte har svikit, så ja, förlåt. Förlåt,
verkligen, och hälsa åsnan.
Jag är skyldig, sa jag.
Och orden
mognade
och föll ner. Inte för att
det gör någon skillnad: Jag är
fortfarande skyldig, säger jag
och faller ner, medan träden står
och faller med betydelsen.
Och så var det glömskan. Om man mindes allt skulle kärleken inte bara vara
omöjlig, utan också onödig. För utan glömskan finns det ingen anledning att
upprepa sig, och utan upprepningen finns inget djup, och utan djup finns ingen
kärlek. Vad som händer om man bygger ihop tomheterna?
Fortsätt glömma, men kom ihåg att
först när du är fylld av glömska
lär du dig att älska. Vattnet
föll och föll, det föll i dans.
Dessutom sitter glömska och längtan i var sin ände av en slöja man bundit runt
fingret för att minnas. De hänger samman eftersom glömskan producerar den
exakta inexakthet som krävs för att längtan ska längta.
*
När glömskan
likt alltför många silverbubblor,
någonstans mellan upp och ner
först uppfinner tiden:
Vi har varit ifrån varandra
en längre tid. Du måste se mig igen
för du har glömt mina ögon.
*
PS. Påminnelsen. Det är nödvändigt att glömma den älskade för att åter kunna bli
påmind. Påminnelsemekaniken förbinder den älskande med resten av världen,
när hon blir representant för den älskade. Vi känner alla igen det: Åh den där
fågeln har säkert flugit över min älskades huvud, det är därför den är så vacker.
*
Och så vidare.
Ursula Andkjaer Olsen; ur diktsamlingen Lulus sånger och tal ( Rámus, 2006; översättn. från danskan Marie Pettersson. Första utgåvan Arena, 2000)
'
Musik:
Saint Etienne Good Humor (1998)
M83 Before the Dawn Heels Us (2004)
Everybody´s gonna be happy
(dagens musikcollage): Everybodys gonna be happy (Kinks) Good Humor (Saint Etienne) How you avoid the sugartraps (Heaviness) The wraith of loving (Songs of Green Pheasant) Echo in your mind (Susan Christie) Love Action (Human Leauge) Tokyo Witch (Beach House) And I a fairytale lady (Carla Sciacky) Jonathan (Sonores) The exploding boy (The Cure) How could I not like you? (The Konki Duet) I will kill again (Jarvis) Cosmia (Joanna Newsom) Heavenly vs Satan (Heavenly) Why do I run seasons so fast (aMute) Stealing apples (Ass) Take a chance (Magic Numbers) Way out (Ellen Allien & Apparat) Be gentle with me (The boy least likely to) Dormant love (Charalambides) Wishful thinking (China Crisis) If it shines, we have it (Kawaii)
Blogg: Let´s pretend we´re bunny rabbits
Har nyligen upptäckt en musikblogg med det fantastiska namnet Let´s pretend we´re bunny rabbits. Uppkallar man en blogg efter en låt på Magnetic Fields "69 love songs" så måste det ju vara bra! Och ja, det är den! Massa fina musiktips och mp3:or. T ex nedanstående, Vincent Oliver; experimentell alt.folk/elektronisk pop, lyssna på myspace! Snyggt skivomslag dessutom.
Vincent Oliver: Drunk Fun EP (LOAF Recordings)
Uppdatering: Här finns ytterligare en låt med Vincent Oliver att lyssna på (+ annat utgivet på samma bolag). Lyssna särskilt Motohiro Nakashima, otroligt vackert!
Vincent Oliver: Drunk Fun EP (LOAF Recordings)
Uppdatering: Här finns ytterligare en låt med Vincent Oliver att lyssna på (+ annat utgivet på samma bolag). Lyssna särskilt Motohiro Nakashima, otroligt vackert!
Vackrast just nu: Beach House
Lyssna på Beach House (Carpark Records, 2006) på myspace!
Beach House/ “Beach House”
Take a vacation at the Beach House away from the hustle and bustle of the city. Let the Baltimore duo of Victoria Legrand and Alex Scally take you to a new place, a unique place where slow hazy pop fills the room with organs, slide guitars, reverb, echoes and simple yet unforgettable melodies.
Our Beach House contains memories from past trips, times, and places: ‘70s Southern California (lunch with Karen Carpenter), mid ‘90s England (star-gazing with Mazzy Star no doubt), a weekend at Warhol’s Factory in New York (shared a cab with Nico) and a camping trip in the Appalachians back in 1940 (with a country breakfast at Patsy’s).
Ett lysande namn #3 ute nu!
Två oumbärliga: Karen Dalton & Fassbinders BRD-trilogi
Karen Daltons andra (och sista) album "In my own time" (som släpptes 1970) finns nu att få tag på, missa inte! Förhoppningsvis har ni redan hört hennes tidigare helt fantastiskt album "It´s so hard to tell who´s going to love you the best" (1969/reissue 1997 och 2006), som kom i ny återutgåva tidigare i höstas inkluderande en dvd-film. Med en röst som påminner om Billie Holidays (tydligen hatade hon själv den jämförelsen, men den är mer eller mindre ofrånkomlig) och folkbluesballader av rent klassiska mått är detta två helt ovärderliga album; dessutom fina små julklappar att ge till någon du tycker om!
Rainer Werner Fassbinders BRD(Bundes Republik Deutschland)-trilologi, utgiven av Criterion Collection i en snyggt formgiven dvd-box, slår det mesta! Detta är absolut några av de starkaste filmer jag sett på mycket, mycket länge; jag är helt fascinerad, drabbad, upplyft, framför allt av de tre starka, obarmhärtigt nakna kvinnoporträtten. Samtliga utspelar sig i efterkrigstidens Tyskland på 50-talet, och består av filmerna The Marriage of Maria Braun (1979), Veronika Voss(1982) och Lola (1981). Ska å det snaraste se den tredje och sista delen, vilket jag verkligen ser fram emot. Så fort jag har lite tid över. För detta är utan tvekan stor filmkonst, jag vill att alla ska se!
And I miss your precious heart
But release your precious heart,
to its feast, for precious hearts.
- ur Cosmia. Joanna Newsom: Ys (2006)
to its feast, for precious hearts.
- ur Cosmia. Joanna Newsom: Ys (2006)
Liten rapport: yes, I´m still alive!
ja, jag vet jag varit dålig på att uppdatera, varför, vet inte riktigt, har inte orkat, inte haft nån inspiration, gjort annat kanske... men det är nåt med november och mörkret, detta mörker... och ja, sen saker som händer runt omkring en hela tiden, tankar tankar och strul och roligt och allt möjligt. och nu alldeles nyligen en stackars vinterkräksjuk sjuårig son, som vaknade varje timme en hel natt och kräktes, stackars stackars gulleungen; annars mest sitta och surfa runt och inte göra mycket till nytta, men söka lite jobb, ja, bibliotekarie är jag ju faktiskt, så det kanske ordnar sig snart med det, för det blev ju inget med den där arbetspraktikplatsen. bara en massa strul med arbetsförmedlingen...
och skriva skriva trögt trögt suck pust stön jävla skit och sen lite idéer testa testa och jaa, eufori och ja, kanske. och nu har jag skickat iväg ett manus till förlaget med den något tvivelaktiga men helt geniala titeln "wonderful falling tomorrow"... kanske kanske blir det en ny bok så småningom...
men hösten har varit fin och rolig men också strulig och lite deppig emellanåt, men alltid nya friska tag, och mycket musik har det varit förstås, har levt och andats musik musik musik, och endel bra konserter sen sist: ladybug transistor, detektivbyrån, heaviness, och lite mindre bra: css i fredags på debaser men ja, trevligt ändå för jag gick dit med m, och hans numera flickvän, t, som jag hälsat på en gång för länge sen - och alltid lika gulliga h som jag inte sett på väldigt länge (men saknade e!), det var fint att ses! och sen nåra fler som var där och lite av en överraskning, människor jag bara blir så glad av att träffa, och vad spelar det för roll att h säger att jag är en 10-poängare (gulliga du!) och kan få vem jag vill, och det kanske är så men ändå inte,och vad betyder det och visst vem jag vill men vad blir det av det hela, kanske nåt kort, fint, ja, säkert, men troligen struligt, eller inget alls, och sen samma sak igen och aldrig på riktigt, fan;
och för nån vecka sen drygt var jag och clara iväg en sväng ner till trollhättan och läste våra dikter på minipoesifestival, det var fint och trevliga möten (kul att träffas pontus, en "övergång" kommer snart!) och johan l, tusen tusen tack för att ni ville ha mig, hoppas det blir uppläsning på göteborgs poesifestival nästa gång; och ja, sen var det den där katapultprisjubileumsfesten, en massa författare (kollegor), och sen stafettläsningen där alla läste en rad från sin debutbok (d v s dom som debuterat mellan 1999-2005, fast alla var ju nu inte där!), och det blev lite roligt ändå, och god buffé och kul träffa folk och endel var det länge sen man såg, och sen vidare till kvarnen förstås; och nu på torsdag-lördag är det träff med andra unga konstnärer/musiker/författare inför två uppläsningskvällar i helgen på forum, i vasastan, och det blir samtidigt lite av en återträff för oss som gick ut litterär gestaltning i våras, det blir fint att ses igen, och spännande hela arragemanget med möten mellan olika skilda konstnärliga uttryck - ändå har jag inte lyckats uppbåda den där entusiasmen men det blir nog bra och kul och allt möjligt; och sen blir det filmkonsert (stumfilmen "häxan") på torsdag kväll, matti spelar med sin ensamble på filmhuset, får man inte missa och jag ska dit, ska bli såå kul! var så länge sen nu jag träffade finaste fina matti! och mer konserter framöver såklart, nu närmast på fredag efter uppläsningen blir det embassy på debaser, jaa! ska träffa monika där, my new friend, det är så mycket energi och jävlar anamma som sprudlar där, det är härligt, blir så glad... vänskapen räddar allt! ja, det är verkligen så, tänk alla långa, ältande galna samtal, marie, tack tack, ovärderligt, du finns alltid där, du är fantastisk!
*
avslutar med ett par länkar till bra musik jag hittat på my space på sistone, har upptäckt att det finns väldigt bra och spännade techno, javisst, hade jag ingen aning om, fast Andreas Tilliander är ju bra (och trevligast) förstås:
Ellen Allien (technopop) - lyssna särskilt på "Way out" (men även "Your body is my body")
Pluxus (electro/technopop)
Detektivbyrån (elektronisk folkpop)
Heaviness (neo-shoegazing - eller kanske är det 1989 igen?!)
Memory Band (akustisk folk)
*
Månadens album: Ys (Joanna Newsom)
och skriva skriva trögt trögt suck pust stön jävla skit och sen lite idéer testa testa och jaa, eufori och ja, kanske. och nu har jag skickat iväg ett manus till förlaget med den något tvivelaktiga men helt geniala titeln "wonderful falling tomorrow"... kanske kanske blir det en ny bok så småningom...
men hösten har varit fin och rolig men också strulig och lite deppig emellanåt, men alltid nya friska tag, och mycket musik har det varit förstås, har levt och andats musik musik musik, och endel bra konserter sen sist: ladybug transistor, detektivbyrån, heaviness, och lite mindre bra: css i fredags på debaser men ja, trevligt ändå för jag gick dit med m, och hans numera flickvän, t, som jag hälsat på en gång för länge sen - och alltid lika gulliga h som jag inte sett på väldigt länge (men saknade e!), det var fint att ses! och sen nåra fler som var där och lite av en överraskning, människor jag bara blir så glad av att träffa, och vad spelar det för roll att h säger att jag är en 10-poängare (gulliga du!) och kan få vem jag vill, och det kanske är så men ändå inte,och vad betyder det och visst vem jag vill men vad blir det av det hela, kanske nåt kort, fint, ja, säkert, men troligen struligt, eller inget alls, och sen samma sak igen och aldrig på riktigt, fan;
och för nån vecka sen drygt var jag och clara iväg en sväng ner till trollhättan och läste våra dikter på minipoesifestival, det var fint och trevliga möten (kul att träffas pontus, en "övergång" kommer snart!) och johan l, tusen tusen tack för att ni ville ha mig, hoppas det blir uppläsning på göteborgs poesifestival nästa gång; och ja, sen var det den där katapultprisjubileumsfesten, en massa författare (kollegor), och sen stafettläsningen där alla läste en rad från sin debutbok (d v s dom som debuterat mellan 1999-2005, fast alla var ju nu inte där!), och det blev lite roligt ändå, och god buffé och kul träffa folk och endel var det länge sen man såg, och sen vidare till kvarnen förstås; och nu på torsdag-lördag är det träff med andra unga konstnärer/musiker/författare inför två uppläsningskvällar i helgen på forum, i vasastan, och det blir samtidigt lite av en återträff för oss som gick ut litterär gestaltning i våras, det blir fint att ses igen, och spännande hela arragemanget med möten mellan olika skilda konstnärliga uttryck - ändå har jag inte lyckats uppbåda den där entusiasmen men det blir nog bra och kul och allt möjligt; och sen blir det filmkonsert (stumfilmen "häxan") på torsdag kväll, matti spelar med sin ensamble på filmhuset, får man inte missa och jag ska dit, ska bli såå kul! var så länge sen nu jag träffade finaste fina matti! och mer konserter framöver såklart, nu närmast på fredag efter uppläsningen blir det embassy på debaser, jaa! ska träffa monika där, my new friend, det är så mycket energi och jävlar anamma som sprudlar där, det är härligt, blir så glad... vänskapen räddar allt! ja, det är verkligen så, tänk alla långa, ältande galna samtal, marie, tack tack, ovärderligt, du finns alltid där, du är fantastisk!
*
avslutar med ett par länkar till bra musik jag hittat på my space på sistone, har upptäckt att det finns väldigt bra och spännade techno, javisst, hade jag ingen aning om, fast Andreas Tilliander är ju bra (och trevligast) förstås:
Ellen Allien (technopop) - lyssna särskilt på "Way out" (men även "Your body is my body")
Pluxus (electro/technopop)
Detektivbyrån (elektronisk folkpop)
Heaviness (neo-shoegazing - eller kanske är det 1989 igen?!)
Memory Band (akustisk folk)
*
Månadens album: Ys (Joanna Newsom)
Konserter i veckan
Amy Linton (Aislers Set) och Ladybug Transistor (USA) spelar ikväll, tisdag den 14 november, på Landet (t-bana Telefonplan), kl 19-00. Inträde 60 kr.
Svenska Musikklubben anordnar. För mer info kolla här.
*
Imorgon, onsdag den 15 november, spelar Pipas (UK) och Stackars Lajka på Street/OSAKAvsTOKYO, kl 21-01. Inträde 40 kr.
Releasefest för Ass debutalbum på Ugglan, kl 19-01. Inträde 40 kr.
*
På lördag den 18 november spelar Ironville och Detektivbyrån på Falling & Laughing på Debaser Medis, kl 20-03. Inträde 100 kr.
Vi ses där!
Svenska Musikklubben anordnar. För mer info kolla här.
*
Imorgon, onsdag den 15 november, spelar Pipas (UK) och Stackars Lajka på Street/OSAKAvsTOKYO, kl 21-01. Inträde 40 kr.
Releasefest för Ass debutalbum på Ugglan, kl 19-01. Inträde 40 kr.
*
På lördag den 18 november spelar Ironville och Detektivbyrån på Falling & Laughing på Debaser Medis, kl 20-03. Inträde 100 kr.
Vi ses där!
Kärlek: Kitchens of Distinction
Kolla in och lyssna på Drive that Fast med Kitchens of Distinction på YouTube. Det är mycket nostalgi men fortfarande helt galet bra tycker jag, helt fantastiskt, ryser...
*
Mer kärlek i helgen: Konserten på Debaser i fredags med Strip Music och Hell on Wheels, och alla jag känner som var där, ni vet vilka ni är! Och att Kalle spelade "Shine on" med House of Love - underbart; tack för dansen V, du är bäst, ja, du vet, det bara är så; jag önskar dig all lycka! Men kanske framförallt: gårdagens fest hos Moa & Anders. Som vanligt hade jag supertrevligt (ni vet väl att jag är lite småförälskad i er allihop)... Det är alltid en så himla fin stämning, det gör mig bara så glad! Och Robert måste vara en av de snällaste, finaste människor jag nånsin träffat (han pratar fortfarande om efterfesten jag hade då vi sågs första gången, på Popaganda 2005) - och Embla & Frans, kram!
Och Magic Numbers senaste album Those the Brokes - det är också kärlek!
*
Tidigare inlägg om Kitchens of Distinction: Vinyl: Love is Hell
*
Mer kärlek i helgen: Konserten på Debaser i fredags med Strip Music och Hell on Wheels, och alla jag känner som var där, ni vet vilka ni är! Och att Kalle spelade "Shine on" med House of Love - underbart; tack för dansen V, du är bäst, ja, du vet, det bara är så; jag önskar dig all lycka! Men kanske framförallt: gårdagens fest hos Moa & Anders. Som vanligt hade jag supertrevligt (ni vet väl att jag är lite småförälskad i er allihop)... Det är alltid en så himla fin stämning, det gör mig bara så glad! Och Robert måste vara en av de snällaste, finaste människor jag nånsin träffat (han pratar fortfarande om efterfesten jag hade då vi sågs första gången, på Popaganda 2005) - och Embla & Frans, kram!
Och Magic Numbers senaste album Those the Brokes - det är också kärlek!
*
Tidigare inlägg om Kitchens of Distinction: Vinyl: Love is Hell
Blogg: Dark dose
Dark dose - your dose of the dark är en rätt intressant musikblogg med recensioner och länkar till låtar; här kan man hitta en och annan godbit emellanåt (dessvärre tas mp3-länkarna bort efter 30 dagar, men det finns länkar vidare till andra ställen där man kan lyssna).
Vad sägs om den här, var länge sen jag lyssnade:
Mazzy Star - Into dust
Elller:
Sun kill moon - Dramamine
Annat bra: Anthony & the Johnsons -Hope there´s someone; José González - Heartbeat, Linda Perhacs - Hey, who really cares, This Mortail Coil - Song to the Siren
*
Dagens låt: Maybe in another year (Jennie Pearl; från Wayfaring Strangers. Ladies from the canyons, 2006)
Vad sägs om den här, var länge sen jag lyssnade:
Mazzy Star - Into dust
Elller:
Sun kill moon - Dramamine
Annat bra: Anthony & the Johnsons -Hope there´s someone; José González - Heartbeat, Linda Perhacs - Hey, who really cares, This Mortail Coil - Song to the Siren
*
Dagens låt: Maybe in another year (Jennie Pearl; från Wayfaring Strangers. Ladies from the canyons, 2006)
Citat: Erich Fromm
(...) Fred i betydelsen av ett tillstånd av bestående harmoniska relationer mellan nationerna kan endast förekomma när ägandets livsform ersätts med varandets.
Tanken att man skulle kunna skapa fred medan man uppmuntrar strävan efter fler ägodelar och ekonomisk vinst är en illusion, och en farlig illusion, därför att den hindrar människor att inse att de står inför ett definitivt val: antingen en radikal karaktärsförändring eller ständigt krig.
(...)
(läs det något längre citatet här)
Tanken att man skulle kunna skapa fred medan man uppmuntrar strävan efter fler ägodelar och ekonomisk vinst är en illusion, och en farlig illusion, därför att den hindrar människor att inse att de står inför ett definitivt val: antingen en radikal karaktärsförändring eller ständigt krig.
(...)
(läs det något längre citatet här)
Sorrow is the way to love
"It´s all about timing. Timing is everything."
*
Charmigast just nu: The Haircuts Sorrow is the way to love (Yellow Mica Recordings, 2006). 10 låtar på drygt 19 minuter! Som en mix av Belle & Sebastian och My Bloody Valentines "Ecstasy and Wine" från 1987, såå himla bra! Men den tar slut alldeles för fort, nu är det repeat-knappen som gäller!
Lyssna också på Let´s Be Honeys: Popsongs for my Poor Self EP (Yellow Mica Recordings, 2006)
*
Konsertips (uppdatering):
Ugglan, onsdag 8 november
21.00: The Soft Eyes
22.00: Larkin Grimm (USA)
Onsdag 15 november: Ass (releasefest); Ugglan
Fredag 24 november: Days; Landet
Lördag 9 december: The Tiny; Ugglan
Fredag 22 december: The Concretes, El Perro Del Mar; Ugglan
*
Dagens låt: Sweet Substitute (Karen Dalton)
*
Charmigast just nu: The Haircuts Sorrow is the way to love (Yellow Mica Recordings, 2006). 10 låtar på drygt 19 minuter! Som en mix av Belle & Sebastian och My Bloody Valentines "Ecstasy and Wine" från 1987, såå himla bra! Men den tar slut alldeles för fort, nu är det repeat-knappen som gäller!
Lyssna också på Let´s Be Honeys: Popsongs for my Poor Self EP (Yellow Mica Recordings, 2006)
*
Konsertips (uppdatering):
Ugglan, onsdag 8 november
21.00: The Soft Eyes
22.00: Larkin Grimm (USA)
Onsdag 15 november: Ass (releasefest); Ugglan
Fredag 24 november: Days; Landet
Lördag 9 december: The Tiny; Ugglan
Fredag 22 december: The Concretes, El Perro Del Mar; Ugglan
*
Dagens låt: Sweet Substitute (Karen Dalton)
Allahelgonahelg
Tänder ett ljus för mamma i minneslunden. R.I.P.
*
*
Dagens musik
Notwist Neon Golden (2002)
Matinee Orchestra (2006)
Sodastream Reservations (2006)
*
*
Dagens musik
Notwist Neon Golden (2002)
Matinee Orchestra (2006)
Sodastream Reservations (2006)
I Really Do Love Penelope
Dagens låtar:
I Really Do Love Penelope (Hey Paulette: Long Ball into Nowhere, 2006)
Downhill (Days: Downhill EP, 2006)
'
Dagens album: aMute The Sea Horse Limbo (2006)
Vinyl: Steve McQueen
("det var en gång en flicka som gick på gymnasiet och blev kär i så fina gossar men hon var alldeles för blyg och vågade inget säga eller visa. så hon gömde sig bakom stolar bord och väggar, bakom träd och byggnader, inuti rum och rum inuti dessa rum. och ibland grät hon sig till sömns tills kudden blev blöt och ansiktet rödflammigt och läpparna brände och bröstet brände och hela världen brände, grät tills det slutligen var alldeles tomt inuti och nästan ekade och blev liksom helt stilla, ja, nästan vackert. och när hon vaknande igen nästa morgon var världen som ny, och det var dagg i gräset och allting liksom lyste. och hon gick med glada, lätta steg ut i vida, stygga världen igen.")
*
Prefab Sprout Steve McQueen (1985): When Love Breaks Down och Lucille #1 - och Cruel (från albumet Swoon, 1984) - var (och är!) vackra, sorgsna och samtidigt lite behagligt småmysiga låtar att gråta sig till sömns till...
"Oh my, oh my, have you seen the weather
The sweet september rain
Rain on me like no other
Until I drown, until I drown
When love breaks down
The things you do
To stop the truth from hurting you"
"Life's not complete till your heart's missed a beat"
Uppdatering: Kolla in When loves breaks down på YouTube!
Dikt: Vintervägar (ytterligare några diabilder)
Bokstäverna betar i oss, under nätterna
sjunker städerna djupt i snön
Och längtar efter meddelanden, står under broar
och ropar. Havet
sträcker ut sig åt båda hållen. Vädret stannar kvar, träden tätt
sammanfogade som stygn över horisonten
---
jag bänder upp diabilderna,
landskapen gör ont bakom ögonlocken, solen är ett väldigt djur
Det finns ett annat mörker
inskjutet under dörrspringan
ligger vykort från andra sidan jorden. Månen ligger uppsprättad
på skrivbordet; ebb och flod, ebb och flod
---
Det går en spricka genom varje sten, mörker och järn
långt nere i ett av jordens lager, leran
tunn som din handled;
jag är inne i det stora regnet, med linjalen mäter jag havet:
vi är genomblöta, håret hänger ner över pannan, vi liknar två
oresonligt lyckliga människor, insvepta i varma kläder
(Tre dikter ur sviten Vintervägar (ytterligare några diabilder); Ristar in sina märken, 2002)
*
Dagens låt: Looking back over your shoulder (Ruthann Friedman, från "Constant Companion", 1969/2006)
sjunker städerna djupt i snön
Och längtar efter meddelanden, står under broar
och ropar. Havet
sträcker ut sig åt båda hållen. Vädret stannar kvar, träden tätt
sammanfogade som stygn över horisonten
---
jag bänder upp diabilderna,
landskapen gör ont bakom ögonlocken, solen är ett väldigt djur
Det finns ett annat mörker
inskjutet under dörrspringan
ligger vykort från andra sidan jorden. Månen ligger uppsprättad
på skrivbordet; ebb och flod, ebb och flod
---
Det går en spricka genom varje sten, mörker och järn
långt nere i ett av jordens lager, leran
tunn som din handled;
jag är inne i det stora regnet, med linjalen mäter jag havet:
vi är genomblöta, håret hänger ner över pannan, vi liknar två
oresonligt lyckliga människor, insvepta i varma kläder
(Tre dikter ur sviten Vintervägar (ytterligare några diabilder); Ristar in sina märken, 2002)
*
Dagens låt: Looking back over your shoulder (Ruthann Friedman, från "Constant Companion", 1969/2006)
+(% & (!) #3) -(&"(?!!)")(tankar efter en kväll ute på krogen )
kanske var just den kvällen droppen. vet inte. troligen inte. men allt blev så laddat. det var något som byggts upp under en längre tid. en rad olika saker som slutligen fick mig att vakna upp vilja förändra göra annat
men jag hade världens mysigaste middag med en kompis, verkligen. jag vill ha mer mysiga middagar! men sen lyckades jag bli sur och typ osams med en annan kompis och kände nä, jag vill inte längre nu. det får vara.
och herregud vad ska man göra, alla fina människor som finnns runt omkring en och alla otrevliga självupptagna. alla är bara så mycket mer komplicerade än man tror och har sin egna problem hit och dit och all jävla ytlighet som man själv är en del av och kanske använder sig av och allt som sägs och görs på fyllan saker som kanske verkligen betyder nåt men som inte går fram eller tvärtom: verkligen inte betyder nåt och som bara är ord ord ord som när det visar sig och blir allvar inte har nån täckning. eller sånt man inte borde bry sig ett skvatt om men som förstör. alla dessa förväntningar man har, saker som inte blir som man tänkt
och mitt i allt är man själv inlindad i ett nät av utsagor och frågor och känslor: erfaren men samtidigt så naiv, cynisk men samtidigt så obota romantisk. och det går inte ihop för man vill vara ärlig mot sig själv och mot andra och minst av allt såra nån och så blir det bara pannkaka av alltihop till slut och tankarna börjar snurra
“om jag inte hade, så hade inte. och om jag. så hade. om. om. om. varför kan jag inte låta bli. varför sa jag det där varför skrev jag det där varför skickade jag det där varför kan jag inte vara lite mer bestämd varför har jag så mycket kärlek i mig varför riktar jag den åt fel håll varför varför varför.”
och ånger och frågor om vartannat, jag måste lära mig att släppa människor, att gå vidare. lite mer stolthet, kanske lite mer ignorans inte skulle skada heller. samtidigt kan man inte gå omkring och ha skuldkänslor och känna ånger hela tiden. jag kunde eller ville inte göra annorlunda än vad jag gjorde just då, kanske är det så man måste tänka för att överleva. och inte bli bitter. för bitter vill jag inte bli.
men så har man för mycket tid att tänka och perspektiven börjar skeva allt blir overkligt och stundtals oproportionerligt stort (eller litet). och man tappar balansen och man snurrar runt och saker händer och man gör saker och andra tycker saker säger saker vill saker och tiden rusar eller tiden står stilla, rastlösheten och sysslolösheten om vartannat
och allt bottnar egentligen bara i dålig självkänsla och en obotlig längtan efter bekräftelse. jag vill ju bara ha kärlek och kärlek och kärlek! jag vill inte vara ensam.
men jag är inte ensam, så vad är det då jag vill ha? man vill så mycket känner så mycket och så dramatiserar man och gör ibland underliga helt sjukt egoistiska och ogenomtänkta saker, bryr sig inte alltid om konsekvenserna. och allt är i slutänden ett upprepande av nåt gammalt invant mönster som det egentligen krävs (tror jag) en ganska liten ansträngning att bryta jag måste bryta mönstret nu tänker jag då och så bryter jag mönstret eller så bryter jag inte mönstret tills jag tänker som nu: det här går inte längre
*
men jag hade världens mysigaste middag med en kompis, verkligen. jag vill ha mer mysiga middagar! men sen lyckades jag bli sur och typ osams med en annan kompis och kände nä, jag vill inte längre nu. det får vara.
och herregud vad ska man göra, alla fina människor som finnns runt omkring en och alla otrevliga självupptagna. alla är bara så mycket mer komplicerade än man tror och har sin egna problem hit och dit och all jävla ytlighet som man själv är en del av och kanske använder sig av och allt som sägs och görs på fyllan saker som kanske verkligen betyder nåt men som inte går fram eller tvärtom: verkligen inte betyder nåt och som bara är ord ord ord som när det visar sig och blir allvar inte har nån täckning. eller sånt man inte borde bry sig ett skvatt om men som förstör. alla dessa förväntningar man har, saker som inte blir som man tänkt
och mitt i allt är man själv inlindad i ett nät av utsagor och frågor och känslor: erfaren men samtidigt så naiv, cynisk men samtidigt så obota romantisk. och det går inte ihop för man vill vara ärlig mot sig själv och mot andra och minst av allt såra nån och så blir det bara pannkaka av alltihop till slut och tankarna börjar snurra
“om jag inte hade, så hade inte. och om jag. så hade. om. om. om. varför kan jag inte låta bli. varför sa jag det där varför skrev jag det där varför skickade jag det där varför kan jag inte vara lite mer bestämd varför har jag så mycket kärlek i mig varför riktar jag den åt fel håll varför varför varför.”
och ånger och frågor om vartannat, jag måste lära mig att släppa människor, att gå vidare. lite mer stolthet, kanske lite mer ignorans inte skulle skada heller. samtidigt kan man inte gå omkring och ha skuldkänslor och känna ånger hela tiden. jag kunde eller ville inte göra annorlunda än vad jag gjorde just då, kanske är det så man måste tänka för att överleva. och inte bli bitter. för bitter vill jag inte bli.
men så har man för mycket tid att tänka och perspektiven börjar skeva allt blir overkligt och stundtals oproportionerligt stort (eller litet). och man tappar balansen och man snurrar runt och saker händer och man gör saker och andra tycker saker säger saker vill saker och tiden rusar eller tiden står stilla, rastlösheten och sysslolösheten om vartannat
och allt bottnar egentligen bara i dålig självkänsla och en obotlig längtan efter bekräftelse. jag vill ju bara ha kärlek och kärlek och kärlek! jag vill inte vara ensam.
men jag är inte ensam, så vad är det då jag vill ha? man vill så mycket känner så mycket och så dramatiserar man och gör ibland underliga helt sjukt egoistiska och ogenomtänkta saker, bryr sig inte alltid om konsekvenserna. och allt är i slutänden ett upprepande av nåt gammalt invant mönster som det egentligen krävs (tror jag) en ganska liten ansträngning att bryta jag måste bryta mönstret nu tänker jag då och så bryter jag mönstret eller så bryter jag inte mönstret tills jag tänker som nu: det här går inte längre
*
So This is Goodbye
Jag vill bli omtyckt för den jag är
JAG VILL BLI omtyckt för den jag är, inte för en massa
andra saker som egentligen inte har med mig att göra.
Varje gång jag träfffar någon trevlig tjej så börjar jag
snart ana attt det inte är mig hon gillar egentligen. Hon
tycker bara om mig för att jag är charmig och insiktsfull
och ömsint; för att jag har humor och sköter min per-
sonliga hygien. Såna saker. Men nu är det slut med det
Numera döljer jag allt sånt ganska väl när jag möter nya
människor. Och hitttills har det fungerat över förväntan:
jag har blivit nobbad i stort sett varje gång jag varit på
krogen under det senaste halvåret. Det är helt enkelt ett
perfekt sätt att sortera bort alla ytliga tjejer som uppen-
barligen aldrig skulle tycka om mig för den jag är.
- Tomas Kindenberg; ur Kan du inte bara vara pinsamt tyst (Zoo Publishing, 2006)
Hahaha, ett hett tips till alla (oss) singlar därute?!!
*
Läs: Cynisk romantiker (Åsa Grenwall; serieroman. Ordfront Galago, 2006)
Lyssna: In the Morning (Junior Boys; från "So this is Goodbye", 2006)
JAG VILL BLI omtyckt för den jag är, inte för en massa
andra saker som egentligen inte har med mig att göra.
Varje gång jag träfffar någon trevlig tjej så börjar jag
snart ana attt det inte är mig hon gillar egentligen. Hon
tycker bara om mig för att jag är charmig och insiktsfull
och ömsint; för att jag har humor och sköter min per-
sonliga hygien. Såna saker. Men nu är det slut med det
Numera döljer jag allt sånt ganska väl när jag möter nya
människor. Och hitttills har det fungerat över förväntan:
jag har blivit nobbad i stort sett varje gång jag varit på
krogen under det senaste halvåret. Det är helt enkelt ett
perfekt sätt att sortera bort alla ytliga tjejer som uppen-
barligen aldrig skulle tycka om mig för den jag är.
- Tomas Kindenberg; ur Kan du inte bara vara pinsamt tyst (Zoo Publishing, 2006)
Hahaha, ett hett tips till alla (oss) singlar därute?!!
*
Läs: Cynisk romantiker (Åsa Grenwall; serieroman. Ordfront Galago, 2006)
Lyssna: In the Morning (Junior Boys; från "So this is Goodbye", 2006)
soundofmusic # 5/06 ute nu!
Nya numret av soundofmusic innehåller denna gång en mängd spännande recensioner: Yo La Tengo, Grizzly Bear, The New Alchemy, Ryan Teague, Max Richter, Tartoise, Joakim Pirinen/Mikael Strömberg, Wolf Eyes, Pallin, Strountes, Testbild!, Lambshop, Bonnie "Prince" Billy, Christina Carter (Charalambides), Mono & World´s End Girlfriend, Woods, Fourcolor m fl. Artiklar om bl a Volcano the Bear och This Heat. (Mina bidrag denna gång blev: Grizzly Bear, Strountes och Bonnie "Prince" Billy.)
God läsning!
God läsning!