ristarinsinamärken

med lost my soul, sparks in the snow, to the sky, the tonic girl, some winter song och start something i lurarna går jag ut i vintern. snön knarrar under skorna, kinderna blir kalla och  jag drar in den friska luften, djup ner i lungorna, och det snurrar, jag känner mig på nåt sätt lättare, mer levande igen... och det känns passande att lyssna på ett band som kallar sig maps. kartorna ni vet, att rista in sina märken, “draw a map to get lost”, jag gillar ju det. överblicken, att hålla ordning, veta var jag är, vart jag är på väg. men också att utmana mig själv:  “draw a map to get lost”. se vad som händer, var jag hamnar. gång på gång rita upp, rista in. märken tårar blod, ibland frivilligt ibland ofrivilligt.

maps är drömsk, elektronisk (shoegaze)pop, och det känns passande för min sinnestämning just nu. romantiskt och lite sorgset svävar musiken omkring, samtidigt så underbart euforiskt. “if you could hear me we could start something”. det är utgångspunkten. ständigt. en känsla jag bär med mig. som upprepar sig. tillvaron just nu. if you could. tankarna som (du). hear me. hela tiden vill vill jag står här. we could. yes we could. start something.

och jag har inte varit utanför dörren på två dagar, jag har tänkt och tänkt, och skrivit och skrivit. och arbetat med mitt manus. och jag har planerat min stora fest (den stora blå februarifesten), samlat mejladresser och tänkt kring det blå temat. jag kom fram till sådant som: det stora blå (the big blue/ luc besson), blue velvet (david lynch), blue bell knoll (cocteau twins), blue monday (new order), blue for two, blue (joni mitchell). och blue couraceau (stavas det så?). pripps blå (hm). blåbärsglass (finns det?). blåklockor (mitt i vintern?!!) och min blå klänning. breda skärpet. blå nagellacket. och uttrycket: "i feel blue". ständigt detta. och snön. och dikten snöbrev av werner aspenström (“syster på den blå verandan”) som jag älskar.  

och hela tiden en känsla av att vara nära något. att allt faktiskt är möjligt. men också omöjligt. människor. nya vänner. bekanta. kärlek. och något nytt. we. start something. if. hur det genomsyrar mig. kan inte sluta hoppas. förhoppningar, förväntningar, förbannelse. if you could hear me. we could start. we already did. start. something. och jag börjar. jag sätter igång. jag börjar om. och igen. jag börjar om. försöker på nytt och på nytt. inte ge upp. leva leva. hoppas hoppas. aldrig bli bitter.

att sedan upprepa gamla mönster. att försöka bryta mönster. ihärdigt. vilja förändra. och ångesten som snärjer in mig. då och då. bekräftelse. jag vill ha. if you could hear me. start. something. vi har redan startat något. och där är jag nu. precis i början av någonting. vad är detta någonting? ingenting? och det är alltid lika plågsamt. borde inte vara det. jag rusar alltid iväg. har för bråttom. vill ha. nu allt på en gång. inte vänta. säg. nu. men vet egentligen ingenting. jag känner men vad? betydelse. hit och dit. ge saker för stor betydelse. för liten. jag vet ingenting. jag vet. we did start something. we could start something. men stanna upp nu. släpp efter. luta dig tillbaka. låt saker hända. eller inte hända. världen går inte under. bara för att. så vänd dig bort. vänta. tillit. underbara.

och det händer saker. hela tiden. samtidigt en känsla av att allt står stilla. att vara arbetslös, arbetsbefriad. tiden som också står stilla. långsamheten, och sen de där plötsliga snabba händelseförloppen. däremellan. tomt. lite händelselöst. kontrasterna i mitt liv. förälder. inte förälder. varannan-vecka-livet. singellivet. tjusningen i de där kontrasterna. men kanske ändå en sorg. jag vet inte. vill inte vara utan det. vill inte det alluppslukande familjelivet. vill inte den allomfattande förälskelsen. men vill. förälskelse. kärlek. gemenskap. vänskap. vill vakna med någon på morgonen. vill värmen ömheten. vill inte vardagen, inpåvarandraslitet. vad är då alternativet? leva ihop med någon? ja. men hur?



*
de senaste dagarna, eller snarare veckorna, har jag allvarligt funderat på att lägga ned den här bloggen, kanske får den återuppstå på nåt annat sätt. jag känner att jag inte lägger ner någon inspiration eller energi på den längre, samtidigt svårt släppa. och att den mer och mer bara blivit en musikblogg var väl inte riktigt meningen, ville den skulle vara lite mer fylld av mina egna tankar, litteratur, dikt, politik och annat. mer som den var alldeles i början. för snart exakt ett år sen. to start something. to proceed. to go on. all den förälskelse som jag genomströmmades av. då. för den här stackars lilla försummade bloggen. det blir inte alltid som man tänkt. men det kan bli bra ändå. kanske. så...

i hear you. let´s start something.

bloggen lever.


*
Lyssna på:

Maps

(FYI: något förenklat kanske men låter lite som ett poppigare Radio Dept. eller Khonnor)


*
Annat bra jag upptäckt eller fått tips om:

Women & Children (spelade på Ugglan i lördags)

Rio en Medio (tack Tatti, du är min superbästabrännamusiktillvarandranätcricketmejlkompis, happy to have met you! snart kommer musik i din brevlåda med)

The Finches