Tack alla

... för fantastiskt uppmuntrande och fina kommentarer! Jag vet att jag försummat bloggen, har inte hängt mycket på Facebook heller. Mycket har  hänt i mitt liv, träffat en underbar människa som jag umgås gärna och ofta och intensivt med... men har nog lugnat ner sig lite nu, hehe! Men annars mycket förberedelser inför Den Stora Resan ner till Sydostasien, och det projekt som skall sättas igång. Skriva och fotografera och göra en bok är planen! Tillsammans med en grafisk designer/illustratör/fotograf. Jag är sjukt pepp och det ska bli så spännade alltihop. Idag tog jag en andra omgång vaccintation och fler blir det, och malariatabletter coh hej och hå! Livet är spännade och full fart och lite läskigt och rädd är jag väl lite också, har aldrig rest runt på det sättet nånsin och med en person som jag endast känt i två månaders tid; allt ska klaffa och mycket att  fixa och dona med innan resan. Har hyrt ut lägenheten i sex veckor. Den 2 april drar vi iväg! Innan dess blir det uppläsning på Textivalen I Göteborg (29 mars), en uppläsning jag gör tillsammans med en kompis, det ska bli otroligt kul, ser fram emot! Får se hur det blir men måste försöka göra nåra slags uppdateringar från resan här på bloggen... Men tyvärr kommer det nog vara lite si och så med mina uppdateringar framöver, sorry! Men hinner inte...


*
och som ni märker har jag legat väldigt lågt på musikfronten på sistone inte riktigt orkat eller hunnit uppdatera mig... så mycket annat som händer, och jag tror jag fått lite overload på ny bra musik de senaste åren, varit helt galet på och haft koll... orkar inte riktigt köra i samma tempo. ja, ja. man har sina olika faser. men lyssnar på musik gör jag ju hela tiden dock! men har dåligt med pengar och jag vill sååå gärna ha själva cd:n, tycker det är lite trist bara ladda ner. men ge mig gärna tips på bra musik -  tack, jag ska absolut kolla upp Hopewell...




*
Uppdatering. Favoritalbum just nu är:

Fireflies: Goodnight stars, goodnight moon
Kazumasa Hashimoto: Euphoriam (
Noble, 2007)

euphoriam

The Sea has Spoken

album cover misophonealbum cover misophonealbum cover misophone


Beundransvärda svenska art/poetry skivbolaget
Kning Disk (Erik de Vahl, Dead Letters Spell out Dead Words, Erik Enockson) ger ut ett nytt album med Misophone från Bristol, UK, som omedelbart blev en glädjande ny bekantskap. En något slapp och förenklad beskrivning vore att likna Misophone vid sådana fina akter såsom Seabear och Beirut, Neutral Milk Hotel och Gorky´s Zycotic Monki. Och det är ju inte precis det sämsta betyget, riktigt riktigt bra med andra ord!

At least I offer my own disaster (årets album 2007)

Jag vet att jag är sent ute, men kanske är det någon som fortfarande är intresserad av att läsa ännu en lista över årets album 2007, själv blev jag ganska mätt på alltihop ett tag och orkade inte färdigställa någon egen, men här är den nu. Som vanligt är listan över album som jag ännu inte hört (kanske nån låt här och där) - och absolut måste höra mer av - ganska lång, framförallt gäller det Songs of Green Pheasant, Sly Hats, Basia Bulat, Sunset Rubdown, Beirut, Anna Järvinen, Ladybug Transistor, Vampire Weekend, Band of Horses, The Field, Andrew Bird, Saturday Looks Good to Me...

Tanken är att jag ska lägga in länkar så att ni lätt kan komma vidare och lyssna på samtliga artister (+ skivbolagets namn). Annars kan ni ju alltid kolla myspace...


*
Årets album 2007:

The Twilight Sad: Fourteen Autumns & Fifteen Winters
Panda Bear: Person Pitch
Seabear: The Ghost that Carried Us Away
A Sunny Day in Glasgow: Scribble Mural Comic Journal
John Maus: Love is Real
Electrelane: No Shouts No Calls
Lavender Diamond: Imagine Our Love
Woods: At Rear House
Paper: As As
Robert Wyatt: Comicopera

Rio En Medio: The Bride of Dynamite
Maps: We Can Create
Low: Drums and Guns
Caribou: Andorra
Deerhunter: Cryptograms
Sea & Cake: Everybody
Radical Face: Ghost
Lost in Hildurness: Mount A
Rock Plaza Central: Are We not Horses
Of Montreal: Hissing Fauna


Årets svenska album:

Studio: Yearbook 1
Taken by Trees: Open Fields
Dieter Schöön: LaBlaza
Honeydrips: Here Comes the Future
Sambassadeur: Migration
Wildbirds & Peacedrums: Heart Core
Santa Maria: s/t
Pistol Disco: Radiation
Boat Club: Caught the Breeze EP
Taxi Taxi: s/t EP


Årets återutgivningar/samlingar:
Robert Forster & Grant MacLennan: Intermission
Bobb Trimble: Harvest of Dreams; Iron Curtain Innocence



Övrigt värt att nämna:
The National: Boxer, The North Sea: Exquisite Idols, Liars: Liars, Ulrich Schnauss: Goodbye, Au Revoir Simone: Bird of Music, Bodies of Water: Ears will Pop & Eyes will Blink, Apparat: Walls, Arcade Fire: Neon Bible, Boats: Tomorrow Time

Glädje: Cut Off Your Hands

Ett tips i all hast: lyssna på Cut off Your Hands, powerpop/punk som man bara blir fantastiskt glad av; det spritter i benen och kroppen och själen. Precis den vitamininjektion jag behövde i detta näst intill klaustrofobiska vintermörker.

John Maus: Love is Real

John Maus låter som ett Joy Division iklädda en dammig och lite söndertrasad Magnetic Fields skrud, med det dämpade, domedagsaktigt vackra ljudlandskap som minner mig starkt om Swans (Michael Gira; Young God Records, Angels of Light, Akron/Family); den skönt dova rösten lindar in mig i ett slags behaglig sorgsenhet, låtarna är i grunden raka, enkla poplåtar i en burkig och väldigt charmig lo-fi-produktion, och efter ett par genomlyssningar är jag helt såld. Love is real (Upset! The Rythm, 2007)heter senaste albumet, här är två låtar att lyssna på:

*
Silent Chorus

* Do your Best


uppdatering
: och nu när jag hört HELA albumet ett antal gånger förstår jag bättre de där referenserna till Ariel Pink, visserligen har de ju spelat ihop och så, men musiken har helt klart stort släktskap med Ariel Pinks aviga, knäppa,  eklektiska discopop-lo-fi-punk, fantastiskt bra med andra ord!


Hans Bellmer artwork
Artwork/photography: Hans Bellmer


*
Tack till Let´s Pretend We´re Bunny Rabbits

Två oumbärliga: Bobb Trimble & Kieslowski

harvest bobb trimbleharvest bobb trimble


1:
Bobb Trimbles näst intill överjordiskt vackra stämma gör mig alldeles varm och lycklig inuti, men den är också fylld av smärta och förtvivlan; det går rakt in, starkt och oundvikligt. Finaste psykedeliska folkpopen jag hört på mycket länge; Nick Drake och Fleetwood Mac i ljuv förening! Nu återutges Iron Curtain Innocence (1980) och Harvest of Dreams (1982) på fantastika skivbolaget Secretly Canadian (Anthony and The Johnsons, Frida Hyvönen, Windsor for the Derby, Richard Swift, Bodies of Water m fl).

"Incredible, multi-layered late night listening of the highest order. A cross between extreme gentility and musical savagery that will have you growing horns out of your own forehead, if not used carefully. Without a few contemporary style-nods, you would never guess the album was originally released in 1982. One of the decade's best albums, filled with a mysterious charm that grows with each listen." (Byron Coley, 2007; om albumet Harvest Dreams).

Premonitions -The Fantasy (mp3)

Lyssna på fler låtar på myspace



2: Dekalogen av Kieslowski kan man se många gånger. Om och om igen. Sensitivt och uppmärksamt (med utgångspunkt i de tio budorden) beskriver han människor i en grå vardag i ett bostadsområde utanför Warzawa, deras längtan, grubbel, smärta, nyfikenhet, uppgivenhet, skörhet. Upptäck - eller se om!

dekalogen 1

P.S Påminnelsen

Vi hör ihop. Ihop hör vi
varandra och ihop ska vi höra
musik och icke-musik och för alltid. Ska vi
vässa våra öron och passa bättre ihop. Och fingrarna
minnena och hjärtana och tredimensionaliteten.
Precisionen är förbluffande.

För att kärleken är något av det mest inexakta man kan tänka sig. I motsats till
rådhusklockorna som är mycket exakta. Kärleken är inexakt på ett mycket exakt
sätt. Alltså kärleken till den exakta - apropå Gud och Jesus; det är därför det
är lättast att älska alla, för det är lika inexakt som kärleken själv. Å andra sidan
vållar det vissa problem att älska för många. För liksom den inexakta kärleken till
den exakta är något som finns - finns också var och ens önskan om den inexakta
kärleken riktad just till en själv och inte till någon annan. Om jag är en man med
en åsna och en son, även om jag varken har åsna eller son, kan jag inte glädja
alla. Långsamt förstår jag att det är ett fåtal jag inte har svikit, så ja, förlåt. Förlåt,
verkligen, och hälsa åsnan.

Jag är skyldig, sa jag.
Och orden
mognade
och föll ner. Inte för att
det gör någon skillnad: Jag är
fortfarande skyldig, säger jag
och faller ner, medan träden står
och faller med betydelsen.

Och så var det glömskan. Om man mindes allt skulle kärleken inte bara vara
omöjlig, utan också onödig. För utan glömskan finns det ingen anledning att
upprepa sig, och utan upprepningen finns inget djup, och utan djup finns ingen
kärlek. Vad som händer om man bygger ihop tomheterna?
Fortsätt glömma, men kom ihåg att
först när du är fylld av glömska
lär du dig att älska. Vattnet
föll och föll, det föll i dans.
Dessutom sitter glömska och längtan i var sin ände av en slöja man bundit runt
fingret för att minnas. De hänger samman eftersom glömskan producerar den
exakta inexakthet som krävs för att längtan ska längta.

*
När glömskan
likt alltför många silverbubblor,
någonstans mellan upp och ner
först uppfinner tiden:
Vi har varit ifrån varandra
en längre tid. Du måste se mig igen
för du har glömt mina ögon.

*
PS. Påminnelsen. Det är nödvändigt att glömma den älskade för att åter kunna bli
påmind. Påminnelsemekaniken förbinder den älskande med resten av världen,
när hon blir representant för den älskade. Vi känner alla igen det: Åh den där
fågeln har säkert flugit över min älskades huvud, det är därför den är så vacker.

*
Och så vidare.

Ursula Andkjaer Olsen; ur diktsamlingen Lulus sånger och tal ( Rámus, 2006; översättn. från danskan Marie Pettersson. Första utgåvan Arena, 2000)

Blogg: Koksilasten

Min favoritblogg just nu är Koksilasten; den innehåller fina, engagerade och personliga texter om musik och litteratur. Kanske är den lite grann av en syskonblogg till min! Iaf blev den helt klart en nytändning för min del, för nu ska här bli bättring vad gäller uppdateringen på denna blogg. Go go go!


*
uppdatering: en annan blogg att kolla in är Popmusik, välformulerade, korta inlägg med omdömen, playlists och länkar (det var bl a här jag hittade fantastiska Sly Hats).

llustrationer: Ragnar Persson

Jag fullkomligt avgudar de här bilderna. Enough said.

ragnar persson bild 1

ragnar persson 2

ragnar persson 3


*
Artikel om Ragnar Persson i DN

Haunted Love: Librarian


En fin liten uppföljare på temat A Librarian Fantasy (
min kortprosatext)

- Haunted Love: Librarian

Let´s go chasing dragons through the snow*

... sjunger Lou Barlow på en av världens bästa låtar kanske, ääälskar texten (Sebadoh "Skull"). Finns en himla fin cover av Boy in Static, lyssna här.

Annars är min lyckligaste upptäck i musikväg för tillfället australiensiska Sly Hats ("Liquorice Night", 2007), såå fint. Tänk lite Luna/lite Velvet Underground, lite Belle & Sebastian, uppblandat med fransk bossa/samba-pop (som ett Antena utan analoga synthar ungefär); det är vackra gitarrslingor, avskalat och skön (stäm)sång; underbart underbart!

sly hatssly hats





*
There is history in this place
There are dragons to be chased
And though I don't know who you are
An easy flow and a strong, a strong heart
And the charm in the way you hide
Gently take my skull for a ride
And I don't know who you are
But I know what I would like you to be
A one-night stand under stoned persuasion
But a joy that I can't hide
Gently take my skull for a ride
We can never ever go too far
The pain we can't escape at least will wait
So let's go quickly, no we go slow
Let's go chasing dragons through the snow
Kindly take my all
And give me all you have
Gently take my skull for a ride
Take and shake your soul
But never lose control
Gently take your skull for a ride

Kortprosatext: A Librarian Fantasy

I finlandssvenska kulturtidskriften Horisont # 3/2007 med tema: Framtidens bibliotek? har jag publicerat följande kortprosatext. Läs men köp gärna hela tidskriften i närmsta välsorterade tidskrifts-/bokhandel.






A Librarian Fantasy

Ulrika Revenäs Strollo


- Vad bra att du kom, sa hon. För jag ska snart dö.

På biblioteket i Nyköping stod jag och tvekade. Maria Gripe lade sin hand över min i ett fast grepp och ledde mig fram till hyllan för skönlitteratur och bokstaven B. Boken föll ut och när jag böjde mig ner föll blicken på de där raderna

"Alltid är ett ord som vi människor inte har rätt att använda, fastslog Ulrika, och för att släta över tonfallet bad hon mig upprepa mitt namn, som hon inte hade uppfattat."

Och farmor låg nerbäddad i sängen på vårdhemmet. I rummet några få utvalda möbler från våningen uppställda längs väggarna. Som på en teaterscen. Och vi drack kaffe och jag höll hennes hand hennes varma mjuka lilla fågelhand och jag grät. Hon berättade för mig en gång att hon alltid velat bli bibliotekarie men att hennes stränge far inte tyckte det passade sig riktigt, hon fick bli hushållslärarinna istället och det blev hon.

Åtminstone var det så jag minns och att jag nyss hade lämnat hans lägenhet och gick i solen på gatorna i Nyköping, vandrade längs ån och sen tillbaka till biblioteket igen och att jag tänkte: det här är ju Maria Gripes stad, elller är det inte? Och att hon då, i samma stund jag tänkte den tanken, tog min hand i sin och ledde mig fram till avdelningen för skönlitteratur och bokstaven B. B som I Borges, Jorge Luis. Och att boken föll till golvet utan minsta ljud och min blick fastnade på raden höll kvar krampaktigt mellan mina utsträckta händer boken uppslagen

"Jag skall snart dö, sa hon."

Och jag vaknade på morgonen i sängen i hans lägenhet hörde hans långsamma andning, hans bortvända rygg medan jag låg och tittade i taket letade efter någonstans att fästa blicken. Tänkte på sprickorna i mitt eget tak där hemma på vad hon hade sagt till honom

"Kanske du har funnit henne, sa hon med låg röst."

Och hur de fortsatte över heden, aldrig sneddade genom skogen (den är farlig), tog in på värdshuset i Thorgate, York, där ?den efterlängtade sängen reflekterades i en dimmig spegel? och i den sängen blev hon hans (som hon (två sidor tidigare) hade lovat) och ?tiden flög som sand?.

"Allt är som en dröm, sade jag. Och jag drömmer aldrig."

Jag sitter vid ett fönster på ett bibliotek i någon av Stockholms förorter. Bakom rader av hyllor med skönlitteratur. Lutar mig mot stolens hårda ryggstöd trycker mig bakåt andas in genom näsan ut genom munnen, upprepar. In ut. In ut.

It is quiet in the rest of the library.
Inside the back room, the woman has crawled out from underneath the man. Now fuck me like a dog, she tells him. She grips a pillow in her fists and he breathes behind her, hot air down her back wich is starting to sweat and slip on his stomach. She doesn´t want him to see her face because it is blowing up inside, red and furious, and she´s grimacing at the pale white wall which is cool when she puts her hand on it to help her push back into him, get his dick to fill up her body until there´s nothing left of her inside: just dick.
The woman is a librarian and today her father has died. She got a phone call from her weeping mother in the morning, threw up and then dressed for work. Sitting at her desk with her back very straight, she asks the young man very politely, the one who always comes into the library to check out bestsellers, asks him when it was he last got laid. He lets out a weird sound and she says shhh, this is a library. She has her hair back and the glasses on but everyone has a librarian fantasy, and she is truly a babe beneth.
I have a fantasy, he says, of a librarian.



*
Not.

Inspiration och citat:

Quiet please (novell). Aimee Bender: The Girl in the Flammable Skirt (stories). Anchors Books 1999 (1998)

Ulrika (novell). Jorge Luis Borges: Gåvornas natt. Brombergs Förlag 1979 (org. titel El libro de Arena, 1975)

Thank God for the New York Public Library (låt). The Snow Fairies: Get Married. Total Gaylords Record/Chocolate Hearts 2005.

Libraries (låt). Seabears: The Ghost that Carried Us Away. Morr Music 2007.


Detta är ett textcollage där fiktion och självbiografi vävs samman, tycks sammansmälta, kors och tvärs går trådarna, referenserna mellan liv fiktion sanning och död.

Vilse i pannkakan var inte alls lost

Det är med skräckblandad förtjusning jag minns Vilse i pannkakan, och nu finns den alltså på dvd, barnprogrammet som både skrämde och fascinerade mig djupt. Och jag tycker faktiskt det är dags, och inte mer än rätt, att Staffan Westerberg får upprättelse och uppskattning för det han gjorde, även om det är en hel del som inte håller med, som tycker det bara var vänsterorienterat bjäfs eller bara helt enkelt hatar stackars Staffan och anklagar honom för att ha förstört deras barndom, herregud! Hans barnprogram var innovativa, fantasifulla och visst, färgade av tidens politiska klimat (men vad är det här med att allt på 70-talet var så fel, det finns en massa värderingar och tankar som iaf jag önskar kunde få större plats i dagens politiska Sverige), men han väjde inte för det fula eller obehagliga, eller att tala om döden. Dessutom verkar han vara en fin, snäll och uppfriskande udda, människa.


***
soundofmusic.nu uppdaterad med nya recensioner!

Ett lysande namn # 5 ute nu!

Läs det nya numret av poesizinet Ett lysande namn som denna gång handlar om humor!

Inledaren:

"Humornumret har varit det svåraste numret av allihop att få ihop. Vi har refuserat så mycket att det blivit en bonzai. En liten miniatyrfyr men det som lyser här är hard to the core."



***

Jag tror att det är en pojkvän.


1.

Är det fyrkantigt? Ja.
Kan man skicka det med posten? Nej.
Finns det till försäljning? Nej.
Kan man använda det med sina vänner? Ja.
Är det större än ett land? Nej.
Är det inne i andra saker? Irrelevant.
Håller man i det när man använder det? Irrelevant.
Får det plats i munnen? Nej.
Kan man kontrollera det? Ja.
Har du sett någon i verkligheten? Ja.
Finns det utomhus? Ja.
Använder man det på nätterna? Ja.
Är det värt mycket pengar? Nej.
Kan man hitta det på en bondgård. Ibland.
Är det större än en mikrovågsugn? Ja.
Styrs det av människor? Ja.
Kan det ändra storlek? Irrelevant.
Jag tror att det är en fest. Fel.
Jag tror att det är en dans. Fel.
Växer det med tiden? Kanske.
Jag tror att det är en pojkvän.



2.

Du tänkte på medicin.
Blir folk glada av det? Du sa Troligtvis, Jag säger Nej.
Är det färgglatt? Du sa Ibland, Jag säger Nej.
Är den hårdhudad? Jag säger Nej.
Innebär det kontakt med andra människor? Du sa Troligtvis, Jag säger Nej.
Använder folk det varje dag? Du sa Det beror på, Jag säger Ja.
Använder man det på arbetet? Du sa Nej, Jag säger Ja.
Innehåller det en vätska? Du sa Ibland, Jag säger Nej.

Liknande föremål
en ölburk, en pizza, anti-depressiv medicin, ett påskägg, ett piller, en tillsägelse, en burk, en pizzabit, sushi, middag, en påse chips, godis.

- Kajsa Hellsing Rydergård

FYI: Facebook

Numera hänger jag på Facebook, precis som alla andra tydligen gör, hade jag ingen en aning om. Tills för en månad sen var Facebook en väl bevarad hemlighet för mig, jag visste ingenting om Facebook eller ens att fenomenet existerade. Nu vet jag allt. Och hänger där en stund varje dag. Trodde inte jag skulle tycka det var speciellt kul, men det visade sig vara ett förträffligt (och samtidigt lite roligt) sätt att läsa om, byta information med och komma i kontakt med vänner och bekanta, hitta gamla och nygamla osv. Tänkte att det nästan är lite som en Mina Vänner för 2000-talet (ni vet en sån där bok man hade när man var liten, där man lät sina vänner klistra in ett foto och skriva saker om sig själv, favoritfärg, vad jag vill bli när jag blir stor osv). Bli min vän i cyberspace!


*
uppdatering:

fast nu känner jag emellanåt att jag har en slags hatkärlek till facebook, man blir sjukt beroende, sitter alldeles för ofta och fixar och donar med "meningslösheter", och det känns som den TAR en massa tid - tid som borde ägnas åt andra "viktigare" saker. att det hela egentligen bara är en lekstuga för vuxna, en massa larv, helt galet, samtidigt så outgrundligt kul....
samtidigt sätter man igång en massa saker också, kommunikation, ja, samtal som kanske annars inte skulle ha ägt rum, möten som inte skulle ha blivit av. och än så länge är jag inte paranoid men kan tänka mig att det kan bli komplicerat, man måste komma ihåg vad det är för forum man rör sig i, att det faktiskt är ett offentligt rum...